depression :: essays research papers

Om depression Psykiska tecken pà ¥ depression Mà ¥nga personer tror att de aldrig kommer drabbas av depression, men sà ¥ à ¤r det inte, vem som helst i vilken som helst à ¥lder kan drabbas av depression. Denna sjukdom à ¤r inget som de flesta egentligen vill prata om, utan det à ¤r kanske nà ¥got som man skà ¤ms à ¶ver. Psykiska sjukdomar har dessvà ¤rre i alla tider varit en negativ stà ¤mpel. Men en viktig sak att veta à ¤r att depression à ¤r en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och det gà ¥r att bli frisk. Ungefà ¤r 4 - 5 % av Sveriges befolkning har i vuxen à ¥lder, idag en depression som behà ¶ver behandling. Det finns olika typer av depressioner. Egentlig depression, melankoli, dystymi, och manodepressiv sjukdom à ¤r de vanligaste depressionsdiagnoserna. Alla mà ¤nniskor kan ibland kà ¤nna sig ledsna och nere, men detta à ¤r inte depression, detta à ¤r nà ¥got som drabbar alla i và ¥rt dagliga liv. Nà ¤r man à ¤r sà ¥ deprimerad sà ¥ att man inte ser nà ¥gon utvà ¤g och allt kà ¤nns svart och meningslà ¶st, dà ¥ det pà ¥verkar và ¥ra kà ¤nslor tankar och handlingar. Dà ¥ har man en depression. Depressioner kan kà ¤nnetecknas av nedstà ¤mdhet, hopplà ¶shet, trà ¶tthet, glà ¤djelà ¶shet, allmà ¤nt ointresse, hà ¤mning av olika aktiviteter, sjà ¤lvmordstankar och i svà ¥ra fall sjà ¤lvmord. Den allvarligaste depressionen à ¤r den djupa depressionen eller melankoli. Normal nedstà ¤mdhet brukar alla mà ¤nniskor klara av, hantera och bearbeta. Ärftliga faktorer och tidigare erfarenheter pà ¥verkar dock và ¥rat sà ¤tt att reagera och hur sà ¥rbara vi à ¤r. Det finns emellertid ett antal depressionstillstà ¥nd som à ¤r svà ¥rare och krà ¤ver bà ¥de medicinsk och psykologisk behandling. De vanligaste symtomen vid depression à ¤r: Nedstà ¤mdhet Avsaknad av glà ¤dje och intresse fà ¶r vanliga aktiviteter Aptit- och viktfà ¶rà ¤ndringar Sà ¶mnstà ¶rningar Fà ¶rà ¤ndrad motorik Trà ¶tthet och kà ¤nslomà ¤ssig frusenhet Nedvà ¤rderande sjà ¤lvbild Koncentrationssvà ¥righeter och beslutsvà ¥nda Tankar pà ¥ dà ¶den, sjà ¤lvmordstankar och sjà ¤lvmordsfà ¶rsà ¶k Sexuella stà ¶rningar, à ¥ngest och à ¶verdriven misstà ¤nksamhet mot omgivningen Depressiva sjukdomar à ¤r mycket vanliga och kan drabba vem som helst och i alla à ¥ldrar. Enligt WHO à ¤r depression pà ¥ và ¤g att bli en av và ¤rldens stà ¶rsta folksjukdomar. Cirka 500 000 svenskar berà ¤knas just nu ha en depression som krà ¤ver medicinsk behandling. Fyra olika diagnoser pà ¥ depression Fà ¶rstà ¤mningssyndrom kallas ibland ocksà ¥ fà ¶r affektiva sjukdomar och à ¤r den sammanfattade benà ¤mningen fà ¶r de tillstà ¥nd som à ¤r kopplade till fà ¶rà ¤ndringar i stà ¤mningslà ¤get. Hit rà ¤knas t.ex. egentlig depression, dystymi, och manodepressiv sjukdom. Là ¤kare delar in depressionen after dess svà ¥righetsgrad och hur den yttrar sig. Hà ¤r nedanfà ¶r à ¤r de vanligaste depressionsdiagnoserna. Egentlig depression Är det som beskriver bà ¤st det man menar nà ¤r man pratar om depression. Fà ¶r att stà ¤lla denna diagnos krà ¤vs det att symtomen nedstà ¤mdhet och/eller minskat intresse fà ¶r omgivningen skall finnas under stà ¶rre delen av dagen, sà ¥ gott som varje dag under minst tvà ¥ veckor. Sjukdomen kan vara av là ¤tt, mà ¥ttlig eller av svà ¥r karaktà ¤r, och vid de svà ¥rare depressionerna sà ¥ anvà ¤nds begreppet melankoli. En del personer som drabbats av depressioner varar det under mycket là ¥ng